Med fingrarna i jorden
Karin Berglund, känd trädgårdsskribent, har i sin senaste bok utvecklat sitt fotograferande och gjort en mycket vacker bok för drömmare.
Under många år har jag glatt mig åt Karin Berglunds böcker och hennes artiklar i DN. Då och då har det glimtat till i tidningar av hennes egna bilder, så det var med andakt jag öppnade hennes nya bok.
Hon har i boken använt sig av två gamla tekniker: fotogravyr och gummitryck, tidskrävande metoder som kräver tålamod. Kopieringen är ett långsamt förfarande, det passar Karin Berglund. Att ha en trädgård är också en långsam procedur som kräver väntan och tålamod. Hon skriver att hennes trädgård gav henne lusten att fotografera och att lära sig gamla kopieringsmetoder.
Det här är inte en bok om vad som bör göras när, hur och var, det är en bok där man kan ta fram de trädgårdar och dofter vi har lagrade inom oss, bilder vi bär på, minnen. Det finns en skönhet och sprödhet över bilderna, över många vilar en söndagsfrid, en drömlik känsla. Hon skriver att det är viktigt med drömmar och visioner, ibland räcker det att man drömmer om och längtar efter en trädgård. Det känns skönt för en drömmare, man kanske inte måste slita med en trädgård. Det räcker med drömmar, visioner och vackra och läsvärda trädgårdsböcker. Någon kallade en gång i ett sommarprogram dessa böcker ”trädgårdsporr”.
Karin Berglund ger i boken många exempel på växters vilja och förmåga att överleva. Den mytomspunna julrosen, som i januariblommar under snön. När man tar in den stelfrusna blomman reser den sig, ”livets styrka och att allt är möjligt”. Den kvarglömda sättpotatisens kamp för att säkra avkomman. Meningen med livet för en potatis, och kanske för människolivet också.
I boken visar hon på skönheten både vid livets början, ”blomningen” och åldrandet. Vi ska inte vara så snabba med att kasta blommorna – låt tulpanen vissna ner i vasen, betrakta de fallna kronbladen på bordet; låt en potatis leva i ljuset, se och lär av potatisens vilja att leva och fortplanta sig. Plötsligt går man runt och betraktar växtlivet på ett nytt sätt.
Man behöver ingen trädgård, det kan räcka med att se på bilderna, läsa texterna, kanske ett avsnitt per kväll eller morgon och bära med sig en bit av lugnet och stillheten. Med på köpet får man sig blommors historia, mytologin, konsthistorien, och jag tänker på en annan bok Karin Berglund skrivit som kommit ut i nyutgåva: Längtans blommor, också det en njutbar läsning och lärorik.
Med fingrarna i jorden – Karin Berglund (Prisma 1999, ISBN 91-518-3485-5)
Carin Forssell (Norra Västerbotten –99)
Tillbaka till boksidan
Till Carins bilder