Inspirerande trädgårdsföredrag av Hannu Sarenström

 

 

På skyltsöndagen fick en nästan fullsatt aula på Kaplanskolan i ett arrangemang av Skellefteå stads trädgårdssällskap stifta bekantskap med trädgårds­inspira­tören Hannu Sarenström som en del av oss mött i böckerna Rimfrost och träd­gårdsdrömmar och Vårkänning. Under våren har han även medver­kat i TV:s Gröna Rum.

 

Under cirka två och en halv timme fick vi njuta av hans bilder och ord. Bilderna som var hänförande kom inte bara från hans egen trädgård på Kinnekulle. Det var även bilder från trädgårdar som Hannu råkat köra förbi och blivit betagen i. Vad han upptäckte var att även sådant som han själv inte skulle tänka sig att odla i sin trädgård kunde vara tilltalande i någon annans.

 

Andligt tillstånd

Han mötte trädgårdsägare som fortsatt att bruka sin trädgård som tidigare generationer alltid hade gjort. De var nöjda med vad de såg och trivdes, platsen får en betydelse och då blir det vackert. Det finns ingen regel för hur en trädgård ska utformas. Han liknade trädgården vid ett andligt tillstånd – där har människan rätt att göra precis som hon vill, den är till för ens egen skull och man behöver inte bry sig om vad andra tycker. Att komma in i en annans trädgård är att komma in i dennes tankar och världar. Att visa sin trädgård är att blotta sig själv.

 

Hannu Sarenström manar oss att bejaka oss själva i vårt odlande och trädgårdsskapande, släppa känslorna lösa och leka – blanda olika slags tillstånd. Det viktiga är att man ger sitt hjärta till trädgården. Alla årstider i trädgår­den har sin njutning, när dimman ligger tät i november får trädgården en ny dimension, när snödropparna tittar fram en annan. Låta trädgården bli en djungel kanske, inte veta vad som döljer sig bakom nästa buske eller runt hörnet. Tänk att få vara barn i Hannus trädgård, vara inne i den och förlora sig i världen.

 

Känsla och glädje

Själv visste han inte mycket om odling när han startade för tio år sedan. Jo, han visste hur det var att som liten förlora sig in i gamla tanters uppvuxna kolonilotter. Det blev en fantastisk resa med gasen i botten. I totalt oför­stånd och i oskuld gick han på jungfrulig mark. Han följde känslan och glädjen, sådde och det grodde. Visst blev det misstag ibland, men det får det bli. Man låter sig förföras av vackra bilder på växterna eller bilder inom sig, men ibland svalnar passionen, andra gånger återgäldas den inte.

 

Han rådde oss att titta runt på ödetomter efter gamla kulturväxter eller på tippar där folk kastar trädgårdsavfall – där kan man göra fynd. Där kan man även hitta bra och vackra odlingskärl. På skrotar kan det finnas både spaljé­ämnen och olika slags dekorationer till en billig penning.

 

Man kan fundera över orsakerna till trädgårdsintressets uppsving idag, trots den tid och tålamod anläggandet och odlandet kräver. Hannu Sarenströms förklaring är att i bredbandens tid, då kraven på snabbhet och effektivitet råder, behövs en stark motvikt – skapandet av en trädgård, odlandet och jord i fickorna.

 

Carin Forssell (artikel efter överenskommelse med Norra Västerbotten, som inte skickat dit någon att rapportera, 00-11-27)

 

 

Detta är vad Norran satte in (utan att kontakta Carin innan – eller efter) på Hört & Hänt-sidan 00-06-12:

 

Några rader om … … Hannu Saren­ström, trädgårdsin­speratör som pratade inför en nästan fullsatt aula i Kaplanskolan i Skellef­teå härom kvällen. Under cirka en och en halv timme visade han bilder, bl a från sin egen trädgård på Kin­nekulle som han för många år sedan råkade köra förbi och blev betagen i. I våras medverkade han flera gånger i TV:s Gröna rum.

 

Rätt refererat sålunda vad gäller lokalen och Gröna rum. Det är tacksamt att skriva till lokalpressen.

 

Efter påpekande kom hela artikeln faktiskt in drygt två veckor senare – med ny inledning ”häromdagen” istället för skyltsöndagen och Hannus namn varannan gång (inklusive i bildtexten) ”Sarenstam” (Ulfs kommentar).

 

Tillbaka till Carins recensionssida

Till Carins bilder (med bl.a. exempel på trädgårdsskrot).