Ett försök att sammanfatta vad som hänt. Hur jag än skriver blir dock någon missnöjd, så jag har inte publicerat det annat än här:
Under hösten –00 började Umeå folkmusikfestival skaka i sina grundvalar. Det började med uteblivna arbetsmarknadsåtgärder till festivalkansliet och svikna löften från kulturnämnden (se öppet brev i Lira 1-01). Detta i kombination med en förtroendekris pga. förslaget att göra om festivalen till en biennal gjorde att styrelsen avgick i protest. Då dök en tidigare passiv – eller ur andra sidans synvinkel motarbetad/osynliggjord – fraktion inom föreningen upp och tog över rodret. De tog upp idén om en mindre avancerad festival 2001 (delvis pga. kort om tid), och ville göra den mer baserad på ideellt arbete och lokala förmågor. Back to basic så att säga. Många i den nya festivalledningen har också rötterna i gamla Gnid och Drag, som var de som en gång drog igång UFF.
Medan festivalen utvecklats mot en allt större apparat, både innehållsmässigt och administrativt, med en stark, kompetent och drivande portalfigur som Anna Sjöberg (se artikel i Lira 2-00), har en del i föreningen tyckt att det blivit både odemokratiskt, för stort, kanske även för brett och för dyrt. När jag försöker få klarhet i alla moment i vinterns stridigheter framstår vilken såpa som helst som en snäll sandlåda – fula tag och rallarsvängar tycks ha utdelats både här och där. Men nu vill de flesta se framåt efter den trevliga festen som det ändå blev.
Tillbaka till Folkfest 2001