Urkult 2001 – blir bara bättre och bättre

 

Det håller på att bli en vana, ett behov. I år var det fjärde gången jag besökte Urkult, världsmusikfesten vid Nämforsen i Näsåker några mil uppströms Sollefteå.

 

Helgens festival var den sjunde i ordningen. En idé av tre eldsjälar i Undrom, uppbackad av vänner runt Näsåker har växt till en allt större och allt bättre folkfest som engagerar en hel bygd. Årets program innehöll faktiskt inte mycket jag längtade efter – men där bedrog jag mig!

 

Hoven Droven körde tuff-rock från stora scenen och ”o-i” (unplugged) i danslogen,

till bl.a. Unnis glädje.

 

Redan på stenåldern var Nämforsen en samlingsplats, det vet vi genom de många hällristningarna. Säkert spelades det redan då, men inte med sådan mångfald som nu. För det som är roligast med Urkult är bredden i musikvalet, inte minst för att det lockar en så varierad publik. Och många som kommit dit för att lyssna på en viss grupp hittade säkert något nytt och bra som de aldrig hör talas om tidigare. Som tidigare år hade man en rikskändis som dragplåster. I år var det Roger Pontare, vars etniska show dock var blek jämfört med den äkta varan.

 

Ungdomarnas favoriter var nog norska Gåte, som var där i fjol också men blivit betydligt bättre sedan dess. Deras folkrock fyllde den ibland väl trånga danslogen. För att inte tala om malmöitiska klezmergruppen Östblocket, som var så efterlängtade att publiken ”stampade extranummer” redan innan de börjat! De gjorde succé även vid vinterfestivalen i Umeå, och hade nu med sig sin nysläppta platta. Recension kommer. Fräckast var Två fisk och en fläsk, som provocerar med sin vampiga sångerska i rosa sidenklänning med strutsfjädrar. Kul, men tyvärr sjunger hon inte rent …

 

 

Amina från Tunisien

Douglas Spotted Eagle, flöjtspelande indian, gjorde en stämningsfull solokonsert i Näsåkers kyrka. Så hans uppträdande på själva festivalen kändes sedan lite tamt, ensam med inspelad New Age-inspirerad bakgrundsmusik. Men när han bjöd in Enyojk, Kirunas svar på Mari Boine, på scenen blev det plötsligt ett laddat möte mellan två besläktade kulturer. Nicolai Dunger som var här på Trästocks kom även till Urkult – svår att placera i ett fack och roligt är det.

 

Mina favoriter, och många andras, blev tunggungarna Reggaeterians, med medlemmar ur bl.a. gamla Dag Vag. Och danska New Jungle Orchestra, som med jazzbakgrund spelar en galen och äventyrlig världsmusik. Och vackra Amina från Tunisien, i Sverige mest känd som den barfotaflicka som nästan slog Carola i Eurovisionsschlagerfestivalen 1991. Med gympaskor i kylan drog hon på sig dubbla extranummer klockan två natten mot söndag efter en två timmar lång konsert utomhus i hällande regn. Fler bilder.

 

Jag vet inte om morgondagens arkeologer kommer att hitta spår även av Urkult – dansspår i sanden är väl mer förgängliga än hällristningar – men för oss som var där ristar festivalen in sig i medvetandet som den bästa hittills. Så det blir till att boka campingplats för 2002.

 

Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 2001)

 

Tillbaka till recensionssidan