|
Att tvingas döva sitt samvete i vårdarbetet har många
negativa effekter. Bland annat leder det till utbrändhet hos personalen,
visar Ann-Louise Glasberg i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet
25 maj.
Ann-Louise Glasberg har
undersökt sambandet mellan samvetsstress och utbrändhet, där hon tittat på
utbrändhet utifrån två dimensioner: emotionell utmattning och distansering
eller cynism. Resultaten visar att faktorer som har samband med emotionell
utmattning är: att tvingas döva sitt samvete för att kunna arbeta kvar i
vården; samvetsstress pga att man saknar tid att ge den vård patienten
behöver, att arbetet är så krävande att det påverkar privatlivet och att man
upplever att man inte kan leva upp till andras förväntningar; upplevelse av
bristande stöd från medarbetare och låg grad av inre styrka. Därtill
inverkade även faktorerna: att vara kvinna, att vara läkare eller tillhöra
gruppen övrig vårdpersonal (tex sjukgymnast eller arbetsterapeut) och att
arbeta inom äldrevård eller primärvård. De faktorer som visade på samband med
distansering eller cynism var: återigen att tvingas döva sitt samvete;
samvetsstress pga att man inte kan leva upp till andras förväntningar och att
man måste sänka sina ambitioner att ge god vård samt återigen upplevelsen av
bristande stöd från arbetskamraterna och att vara läkare.
I brist på passande mätinstrument för att mäta dåligt samvete utvecklade
gruppen ett sådant. I mätinstrumentet frågar forskarna dels hur ofta ett
antal stressande situationer förekommer på personens arbetsplats, dels i vad
mån dessa situationer leder till dåligt samvete, vilket forskarna benämner
”samvetsstress”. Frågeformulär delades ut till alla anställda inom ett
sjukvårddistrikt i norra Sverige, och 423 användbara svar lämnades in. 50 %
av de svarande var sjuksköterskor, 27 % var undersköterskor, 11 % var läkare,
och 12 % hade andra yrken, exempelvis arbesterapeut, sjukgymnast eller
socialarbetare. Svaren visar att samvetsstress förekommer inom vården, och
att det har ett samband med personens uppfattning eller sätt att se på
samvete. Särskilt gäller det uppfattningen att samvetet varnar oss för att
skada andra, att inte kunna följa samvetet i sitt arbete och att vara tvungen
att döva samvetet för att kunna arbeta kvar i vården. Dessutom hade upplevelsen
av bristande stöd från närmaste chefen, låg grad av inre styrka, att arbeta
på medicinska vårdavdelningar samt hur moraliskt känslig man är inverkan på
samvetsstressen.
Ann-Louise Glasberg har även intervjuat 30 sjukvårdschefer i norra Sverige, de
flesta verksam-hetschefer, angående faktorer som bidrar till utbrändhet.
Cheferna beskriver bristande ledarskap, misstro och minskad respekt inom
organisationen. Personalen känner sig utbytbara och inte sedda som unika
personer. Bilden av sjukvården i media som den ”tärande sektorn” har
dessut-om bidragit till att personalen ifrågasätter sitt eget värde. Allt
bidrar till att vårdpersonalen ham-nar i en nedåtgående spiral vad gäller
upplevelse av otillräcklighet, pessimism och maktlöshet.
För mer information, kontakta Ann-Louise Glasberg på e-post ann-louise.glasberg@nurs.umu.se,
mobiltelefon 070-230 52 91 eller telefon 090-786 92 22.
|
|
|
Fredag 25 maj försvarar Ann-Louise
Glasberg, Inst. för omvårdnad, Umeå universitet sin avhandling med titeln
Stress of conscience and burnout in healthcare: The danger of deadening
one’s conscience.
Disputationen äger rum i Vårdvetarhusets aula, Umeå universitet klockan 9.00.
Fakultetsopponent är professor Töres Theorell, Karolinska institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=1111〈=sv
|