Utbränd –
eller torrlagd?

 

 

Utbrändhet är en term som allt fler läkare finner vara icke fullt ändamålsenlig för att beskriva det utmattningstillstånd som vi allt oftare möter bland våra patienter.

Jag vill föreslå användandet av en annan metafor: vattenkällan.

 

Den friska vattenkällan

En människa kan liknas vid en frisk vattenkälla, en vattenbrunn. Då man öser ur det friska vattnet fortare än det rinner till blir den slutligen torrlagd. Det sista vattnet kommer att innehålla bottenslam.

Friskt vatten kan fyllas på igen i den takt det rinner till från grundvattnet. Återfyllnaden kan inte påskyndas. Om man fyller källan med annat vatten, uppifrån, kan den kanske återfyllas snart, men vattnet kommer inte att vara dess eget. Återfyllandet från det egna källflödet tar sin tid.

 

En positivare bild

Denna bild är mycket positivare och förhoppningsvis också mer realistisk än »utbrändheten» som associerar till ett ohjälpligt tillstånd av ödeläggelse.

 

Lars Jonasson

distriktsläkare, Gunnebo

 

(Läkartidningen 13-2000)

 

 

 Tillbaka till Min medicinska bana