|
Kalsjon Bomans onga
Under 2004-2005 har jag, tillsammans med en kompis, Eskil Tåg, producerat en dubbel-cd med berättelser av tre bröder Boman från Kvarnåsen. Det som var tänkt som en hjälp att spela in en intervju om de tio syskonen Boman utvecklades, när vi lyssnade på inspelningen, till ett mycket större projekt. Alexander, Sigvard och Ingemar var nämligen mycket goda berättare, och vi kände att detta måste spridas till flera. Skivan har även utanför den närmaste släkten väckt en hel del intresse, och har köpts in bl.a. av DAUM (Dialekt- och ortsnamns-arkivet i Umeå), Västerbottensteatern och Stadsbiblioteket i Skellefteå.
Ingemar, Sigvard och benen av Alexander Boman vid inspelningen.
|
|
Nedan utdrag ur den text som finns med på ett häfte som följer med som bilaga till skivan: ”För Ulf började det med Torgny Lindgrens berättelse, som finns som en liten bonus i samlingsvolymen Berättelserna, insmugen på s 221 utan att ens nämnas i innehållsförteckningen: ”Jag minns en diktare som aldrig skrev en rad, kanske kunde han inte ens skriva. Han hette Karlsson Boman, han spelade fiol och hade tio söner”. Samt ett minne av Bröderna Boman från deras uppträdanden på Ålidhems centrum och Burträsksvängen på 1980-talet. För Eskil började det långt tidigare, han är uppvuxen i Kvarnåsen granne med Gårdkläppen och Raggsjö, Karlsson Boman, hans barn och Torgny L (som gett oss lov att använda hans berättelse som inledning på skivorna). Riktigt sann är nu inte Torgnys berättelse, N’Karlsjon hade faktiskt åtta söner och två döttrar. Det är om detta samtalet handlar, vem Karlsjon var och vad som hände med onga. Och så måste ju musiken vara med på ett hörn, för den här familjen är musikalisk så det förslår. Bröderna Boman har länge varit ett känt namn i flera musikaliska sammanhang både runt Norsjö och längre bort. I själva verket var det ganska svårt att hindra Sigvard och Ingemar att spela på första inspelningen, vilket också hörs i bakgrunden då Sigvard hartsar stråken medan vi pratar. Hunden Stella vill också säga sitt och Eskil har hosta, så ibland kan det verka rörigt, men vi har – förutom berättelsen – också försökt förmedla den stämning vi upplevde när bröderna berättade. Lyssna till deras språk, deras berättarkonst – och deras musik! (Kapitlet Barnarbete kan avlyssnas som RealAudio (liten fil) här eller som mp3 (högre ljudkvalitet, större fil) här. Sigvard berättar mest i denna episod. Vid samtalet hörs Alexander till vänster, Sigvard i mitten och Ingemar i höger kanal. Sigvard spelar fiol på de första låtarna (lägg märke till stilen på omslaget), bl.a Five for two, här som mp3, men byter sedan till dragspel (det är några av hans spel som finns på skivetiketterna). På spår 2:23-24 spelar Sigvard såg. Ingemar spelar dragspel hela tiden medan Alexander påstod att han inte kunde spela längre. Lite bakgrund: Bomans var inte riktigt accepterade i Raggsjö, där en stark religiös väckelse spridits i början av 1900-talet. Hos Bomans spelades fiol, dansades och annat som ansågs syndigt, och där var alla välkomna, ”snallare och gårdfarihandlare och jägmästare och vanliga luffare och kronojägare och annat löst folk”, som Torgny Lindgren skriver. Inte förrän på 80-talet blev de godkända – hur det gick till framgår på den andra skivan. Vi har, av hänsyn till levande anhöriga, gjort några mycket små strykningar i inspelningen där namn nämns, men i stort sett är hela berättelsen från spår 1:2 till 2:14 inspelad i ett svep i november 2004. När vi träffade Alexander för en kompletterande inspelning februari 2005 berättade han lite mer om pappans äventyr och hur det kunde vara att växa upp i Raggsjö på den tiden. Vid denna inspelning deltar också Alexanders hustru Vasti. Sist har vi lagt in några gamla inspelningar med musik, dels inspelat av Ulf 1986 vid Burträsksvängen, dels en hemmainspelning av Sigvard och Ingemar av okänt datum.”
Inlaga till skivorna med bilder ur släktens fotoalbum
Kontakt: Ulf Torstensson, Krångfors 59,
931 97 Skellefteå
|
|
Teknik: Inspelat på kassettband (Sony WMDC6), redigerat på dator, bränt i hemmet av Ulf. Nytagna fotografier, omslag, inlaga och etiketter av Ulf. |
|
Ulf Torstensson 2005
Efterskrift: 05-11-10 avled Ingemar Boman, den yngsta av bröderna, helt hastigt. Vi inser att det var i grevens tid vi hann göra denna dokumentation. Man vet aldrig att det är för sent förrän efteråt. Och 06-05-27 dog även Sigvard. När man städade ut hans hus hittades det rullband han nämner på första skivan, där pappan Kalsjon Boman sjunger i en inspelning från början av 1960-talet. Det har lett till ännu en produktion, Kalsjon själv, med denna och andra gamla inspelningar, kommenterade av Alexander, den ende av Bomans barn som då fortfarande levde, som släpptes i mars 2007. 15-04-01 nåddes vi av budet att även Alexander avlidit 93 år gammal, den siste av Kalsjon bomans onga. 2016 inser jag att hastigheten på nätet och storleken på mitt hemsidesutrymme gör det möjligt att lägga ut hela produktionen för nedladdning (som relativt hårt komprimerad mp3), så här finns båda skivorna med undantag av spår 1 som vi fått tillstånd att använda på cd:n enbart (men spår 1 på nästa skiva Kalsjon själv finns att hämta och är samma berättelse i en annan inspelning). I zip-filerna finns även omslag och inlagor med. Kalsjon Bomans onga cd 1 (34 Mb), cd 2 (39 Mb).
Tillbaka till startsidan. |
