Hur stor är egentligen risken att bli sjuk?
Ofta lanseras nya medicinska behandlingsmetoder och alltid visas statistik över hur mycket bättre det kan bli med den nya behandlingen. Statistik kan emellertid lätt användas att framhäva just det man vill. Läkarna Christer Enkvist och Lars Werkö ger i nr 11/94 av Läkartidningen några exempel på hur man genom statistiska finesser kan vinkla nyttan av förebyggande åtgärder.
Exemplet kolesterol
Ett aktuellt exempel är sänkning av kolesterol för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. I den mycket omtalade Helsingforsstudien har man påstått att behandling med kolesterolsänkande medicin ger en 34-procentig minskning av risken för hjärtinfarkt.
I studien har 4100 män med likartad förhöjning av blodfetterna följts under fem år. Alla bedömdes ha en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Hälften (2050 personer) fick verksam medicin medan resten fick placebo ("sockerpiller"). Bland dem som fick effektiv medicin insjuknade 56, vilket blir 2,7 procent. Bland dem som fick sockerpiller blev 84 sjuka (4,1 procent).
Andel friska och sjuka i de båda kolesterolgrupperna. Det är skillnaden mellan de båda låga staplarna som är 34%.
34 eller 1,4 procent?
I gruppen som fick verksam medicin blev alltså 28 st färre sjuka (84 minus 56). Detta blir 34 procent färre än i placebo-gruppen. Men man kan också, med hjälp av samma siffror, säga att skillnaden var 1,4 procent (4,1 minus 2,7). En annan slutsats är att man var tvungen att behandla 2050 män med medicin under fem år för att undvika att 28 av dem skulle insjukna under denna tid. Det är också uppenbart att 56 personer drabbades av en hjärtattack trots att de åt medicinen.
19 av 20 friska utan behandling
Man kan också konstatera att av de 2050 som fick sockerpiller klarade sig 95,9 procent utan att få en hjärtattack mot 97,3 procent för de som åt medicin. Ett annat sätt att vända det är att 74 män måste äta medicin under fem år för att en av dem skulle undgå att få en hjärtinfarkt under denna tid. Det går däremot inte att dra slutsatsen att detta även gäller för kvinnor (det gör de sannolikt inte).
Mammografi
Ett annat exempel är mammografiscreeningen, allmän bröströntgen för att tidigt hitta bröstcancer. Den så kallade Kopparbergs-Östergötlandsstudien uppges ha visat att mammografi minskar risken att dö i bröstcancer med 26,7 procent, vilket låter imponerande.
Om man tittar närmare på underlaget till denna siffra visar sig följande: I undersökningen undersöktes ca 78 000 kvinnor. Dessa jämfördes under en period av åtta år med 57 000 andra kvinnor som inte genomgått mammografi. I den röntgen-undersökta gruppen avled 87 kvinnor (0,11 procent) av bröstcancer, medan i den inte undersökta dog 86 (0,15 procent). 0,11 procent är 26,7 procent mindre än 0,15 procent, så riskminskningen är rätt uträknad.
Om man istället vänder på beskrivningen går det lätt att räkna ut att under åttaårsperioden var det 99,89 procent i den röntgade gruppen och 99,85 i den inte röntgade som inte dog i bröstcancer. Detta innebär att sannolikheten att inte dö i bröstcancer var mycket nära 100 procent (99,85%) även för de som inte undersökts.
Andel "icke döda" och döda i bröstcancer i grupperna som genomgått mammografiscreening eller inte gjort det. Det är skillnaden mellan de båda låga (ej synliga!) staplarna är 26,7%.
I en liknande, ännu större, mammografiundersökning angavs riskminskningen till 24 procent efter en tid av sex år. Detta innebär att man hade minskat antalet dödsfall i bröstcancer hos 10 000 undersökta från 16 till 13. Man kan också uttrycka det så att man måste undersöka 3 333 kvinnor för att undvika ett dödsfall efter sex år. Ett människoliv kan inte värderas i pengar, men för samma kostnad kanske fler kunde räddas med andra medel. Vad dör kvinnor i de aktuella åldrarna mest av? Kanske ökade bidrag till kvinnohus skulle ge mer?
Risken beror på vinklingen
Ovanstående exempel ska inte ses som ett argument för eller emot behandling av förhöjt kolesterol eller allmän mammografiscreening. Syftet är bara att visa att risken att bli sjuk kan se olika ut beroende på "från vilket håll" man ser på statistiken. Liknande vinklingar kan göras på blodtrycksbehandling och många andra åtgärder.
Man måste också väga in nackdelarna med behandlingen, både vad gäller känslomässiga faktorer (att äta medicin/genomgå undersökningar)och eventuella biverkningar. Kostnaden för läkemedlet eller undersökningen, inklusive ev. ledighet från jobbet för kontroller, får inte heller glömmas bort.
I vår tid väger så kallad vetenskaplig kunskap tungt. Många friska människor får förslag att ändra livsstil, genomgå undersökningar eller rentav börja äta medicin för att undvika att bli sjuka senare i livet. Innan man går med på detta har man som patient rätt till full information om vinster och risker. Som framgår ovan kan denna information utformas på olika sätt, beroende på vilket budskap man vill föra fram.
Kritisk granskning svår
Tyvärr är det ofta mycket svårt för en lekman, och även för läkarna, att sätta sig in i och kritiskt granska alla vetenskapliga undersökningar som kommer. Läkemedelsindustrin är ofta aktiv och ger tolkningar som gynnar deras försäljning av läkemedel. Det är också vanligt att pressen okritiskt sväljer den tolkning som undersökarna vill framhäva. Detta förklarar den mängd av motsägelsefulla rubriker ni sett i vetenskapliga frågor.
Som framgår av ovanstående räkneexempel har den som kan sin statistik stora möjligheter att få fram det budskap som önskas. Eller som man säjer: det finns tre sorters lögn - lögn, förbannad lögn och statistik.
Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 94-08-24)