DEL 2 av 3 i en serie om infektioner och antibiotika Del 3 Del 1
Bakterier eller virus?
Ett vanligt problem jag som familjeläkare står inför är att ta ställning till om en infektion är orsakad av bakterier eller virus. Orsaken är naturligtvis att bakterieinfektioner kan botas med antibiotika, t.ex. penicillin, medan de flesta virusinfektioner inte alls är känsliga för sådan behandling.
Trots all forskning har ju läkarvetenskapen inte kunnat hitta något medel som verkligen hjälper mot en vanlig snuva. Det finns visserligen ett antal medel som anges göra detta, men de gör nog mer nytta för försäljarnas plånböcker än för den som tar dem. Dessbättre brukar virusinfektioner gå över av sig själv. Som någon sa – utan medicin tar det 7 dagar, med medicin tar det bara en vecka.
Snabbsänka
För att skilja bakterie- från virus-infektioner finns det många knep. Till vår hjälp har vi prover som kan ge vägledning. Sänkan var tidigare ett sådant prov, som gav en fingervisning om infektionen var av allvarlig eller lindrigare karaktär. Numera tar vi oftare den s.k. snabbsänkan eller CRP. Det är ett prov som förändras hastigare (går upp snabbt vid en allvarlig infektion och sjunker sen snabbt igen). Dessutom tar provet bara några minuter att utföra, mot över en timme för sänkan.
Streptokocktest
Vi kan också göra bakterieodlingar, som vi oftast får svar på inom 1-2 dygn med hjälp av telefax. Man testar då också bakteriernas känslighet för olika antibiotika och kan slå larm om de är motståndskraftiga. Vid misstanke om streptokocker i halsen (halsfluss) finns också ett snabbtest som ger svar direkt. Det är mycket bra på att visa om det finns streptokocker i mängd, men det inte är lika känsligt som en svalgodling. Därför duger det inte för att utesluta att man är smittbärare med kanske ganska måttligt med bakterier.
Virusprover
För att skilja olika virusinfektioner kan vi också ta prover, men de tar ofta flera veckor att få svar på och är inte till så stor hjälp i det enskilda fallet. Däremot hjälper det oss att få en bild av ”vad som går”, när det börjar komma många med liknande sjukdomsbild. Mot enstaka virus, t.ex. RS-virus, finns det också snabbtest.
Erfarenhet
Den viktigaste hjälpen är dock erfarenhet. Som läkare eller sjuksköterska lär man sig efterhand, med hjälp bl.a. av metoderna ovan, att med rimlig träffsäkerhet bedöma vad som är orsakat av bakterier och virus utifrån patientens sjukdomsbild – hur länge han/hon varit sjuk, fynd vid undersökningen, andra sjuka i omgivningen m.m. En sak är dock bevisad – ingen kan bara genom att titta i halsen med säkerhet skilja på en halsinfektion av streptokocker eller virus.
Nyttiga infektioner?
Om sjukdomen ser ut att vara orsakad av en virusinfektion bör man naturligtvis inte behandla med antibiotika, eftersom det inte hjälper. Bakterieinfektioner brukar bli bättre av antibiotika men även där kan man ofta avstå – det har ju ett egenvärde om kroppen själv får ta hand om infektionen och därigenom bygga upp en egen motståndskraft. Undantag från detta är streptokockinfektioner (halsfluss) därför att de i vissa fall kan ge andra skador. Naturligtvis bör man behandla alla svåra bakterieinfektioner.
Allergier
Det finns forskningsresultat som tyder på att den ökning av allergier som skett de senaste årtiondena kan bero på att svenska barn har för få bakterieinfektioner. Tanken är den att små barns immunförsvar är mycket aktivt och ”vill arbeta”. Det är ju dess uppgift att lära sig känna igen och bekämpa farliga ämnen som hotar kroppen. I brist på infektioner kan istället immunförsvaret börja bekämpa andra, mindre hotfulla ämnen som pollen, gluten eller kattmjäll.
Ögoninfektioner
En typ av infektion som enligt min åsikt behandlas alldeles för ofta med antibiotika är ögoninflammationer. Dessa börjar, som de flesta infektioner, nästan alltid som virusinfektioner. Ofta har man samtidigt en snuva. I regel blir först ett, sedan båda ögonen röda och svullna med tjockt vitt eller gult sekret som klistrar igen ögonen på morgonen och irriterar vid blinkning. Eftersom det alltid finns bakterier i ögat (liksom i näsan), kan dessa ibland ta över, men infektionen är i de flesta fall, liksom en snuva, självbegränsande och går över inom en vecka, med eller utan behandling.
Dagis och röda ögon
Ögoninflammationer smittar precis som andra virusinfektioner, och på daghemmen är man mycket rädd för att få in dem. Det är dock inget som säger att ett barn med röda ögon är farligare än ett med snuva i näsan. Det är barnens allmäntillstånd och inte deras ögon som ska avgöra om de kan vara på dagis eller inte. Förutom att ögondropparna inte hjälper kan de ge en falsk känsla av att barnet i alla fall inte smittar, och därför öka risken att smitta andra. Jag har också träffat barn som efter en kur med svidande ögondroppar varit rädda för att tvätta håret i flera år!
Ovanlig biverkan
Den vanligaste bakteriedödande ögondroppen, Chloromycetin/Kloramfenikol, har som oerhört – jag upprepar oerhört – ovanlig biverkan en utslagning av benmärgens funktion, som kan vara livshotande. Denna är utlöst genom en allergiliknande reaktion och kan utlösas även av ögondroppar. Risken är mycket liten, mindre än risken för att dö av jordbävning i Sverige, men för stor för att jag ska tycka att det är rimligt att använda läkemedlet vid infektioner som går över av sig själva! Jag drar mig däremot aldrig för att använda Kloramfenikol vid infektioner där antibiotika behövs.
Nästa vecka ska jag berätta mer om den ojämna kampen mellan bakterier och människa, och vad vi kan göra för att vinna den, eller åtminstone behålla hedern.
Ulf Torstensson (Norra Västerbotten 96-03-22)